| English | Scots | Dutch | Afrikaans | Low German | West Frisian | Austro-Bavarian | Luxembourgish | Alemannic | Pennsylvania German | German | Danish | Norwegian | Swedish | Faroese | Icelandic | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Language | Language | Taal/Spreek | Taal/Spreek | Spraak | Taal/Spreek | Språch | Sprooch | Sprooche | Schprooche | Sprache | Sprog | Språk | Språk | Språk | Mál | Mál |
| "fastna fast" "slå fast boken" "sätt fast fönstret" "ögona fast" m.fl. |
"fastna" "slå igen boken" "stäng fönstret" "blunda" |
kalkerade på finska fraser med kiinni | ||||||||||||||
| "jag slipper OCH göra läxan i kväll" | "jag kan/hinner göra läxan i kväll" | Men "jag slipper ATT göra läxan i kväll" betyder detsamma i bägge språkvarianter. Verbet slippa kan ha påverkats av finskans päästä, som betyder "ha tillgång till något, ha möjlighet att göra något" men också "undslippa" (beroende på hur objektet kasusböjs). Jämför dock även (äldre) allmänsvenska uttryck som slippa in/ut/till/ifrån. Förbryllande i en mening som "Några medlemmar kom till mötet, andra ringde och sa att de inte slipper". | ||||||||||||||
| "tuttar" | "nappar" | som i meningen "Om barnen skriker får mammorna ta fram tuttarna". | ||||||||||||||
| "jag kommer nog" | "jag kommer (helt säkert)" | nog motsvarar här finskans kyllä: kyllä minä tulen | ||||||||||||||
| "jag söker barnen på dagis" | "jag hämtar barnen på dagis" | främst i södra Finland, och en känd sk. "icke godkänd" finlandism. Jfr isländskans sækja med betydelsen "hämta", liksom finskans "hakea", som kan betyda både söka och hämta. | ||||||||||||||
| "jag hämtar blommor" | "jag har med mig blommor" | Hämta i Sverige: "gå någonstans och ha något med sig tillbaka", i Finland (regionalt): "gå någonstans och ha något med sig dit" | ||||||||||||||
| "gummi" | "sudd" | vardagsord för suddgummi, inte preventivmedel | ||||||||||||||
| "inkompetent sökande" | "obehörig sökande" | om jobbsökande utan de rätta formella kvalifikationerna - eftersom finskans pätevä betyder både 'formellt behörig' och 'duglig, kapabel' (utan den subjektiva värdering som ligger i kompetent) | ||||||||||||||
| "nästa lördag" | "(nu) på lördag" | jfr finskans ensi lauantaina | ||||||||||||||
| "senaste lördag" | "i lördags" | jfr finskans viime lauantaina | ||||||||||||||
| "riktigt" | även "egentligen" | Ex. "Hur är det nu riktigt?" (logisk motsats till inte riktigt) | ||||||||||||||
| "ännu" | även "mer", "(en sak) till" | Ex. "Det var ännu någo jag sku säga..." (analogt med även rikssvenska uttryck som ännu en, ännu fler) | ||||||||||||||
| "nå" | uttrycker inte otålighet eller irritation, utan är bara ett sätt att liksom ta sats inför en replik. Liksom i äldre rikssvenska kan man inleda en fråga med det - men lika gärna en påståendesats. | Ex. "-Nå, hur många barn har du?" "-Nå, jag har fyra." Finskan har samma bruk (av no), men det förekommer också på liknande sätt i danska. |
Det bör påpekas att de flesta särskiljande uttrycken hör till finlandssvenskt talspråk, att inte alla går hem i hela Svenskfinland och att många finlandssvenskar vet att följa den standardsvenska normen åtminstone när de skriver eller talar med rikssvenskar. Ganska få finlandismer är generella i meningen att alla finlandssvenskar har dem i sitt språkbruk. Rikssvenskan är nog bekant för många i Finland, via TV eller annan språkkontakt, för att inte missförstånden ska bli allvarliga. Många särfinlandssvenska uttryck har uppstått genom påverkan från finska, men många andra är gamla allmänsvenska ord och uttryck, ärvda eller lånade, som har ändrat betydelse (t. ex. semla) eller fallit ur bruk i Sverige. Detta är ett vanligt fenomen i små språkliga utkantsområden som har varit mer eller mindre isolerade från centrum en tid - i Norden har vi ett mycket mer utpräglat exempel i isländskan.
I tabellen nedan är de finska ord som anförs inte alltid direkta förebilder, långivare, men de kan i varje fall ha verkat konserverande, fått det finlandssvenska uttrycket att leva kvar och spridas:
| Finlandssvenska | Rikssvenska | Kommentar |
|---|---|---|
| allt ännu | fortfarande, alltjämt | |
| andelshandel | kooperation | |
| bygel | klädhängare | |
| batteri | värmeelement | Även ackumulator |
| brännboll | — | Eftersom det rikssvenska bollspelet brännboll liknar boboll (pesäpallo, finländsk nationalsport) brukar ordet i stället användas för andra slags bollekar för barn (på finska polttopallo) |
| dabbig | fånig, dum | |
| doka (korta vokaler) | supa | Gammalt slanguttryck |
| doku (korta vokaler) | suput, lodis | Böjning av ovanstående |
| don | arbete, arbetsplats | Se kommentaren för 'dona' nedan. |
| dona (långt o) | göra, arbeta | Från don = arbetsredskap. Ordet är slang, närmare bestämt helsingforsslang. (Finns dock även i vardaglig och dialektal rikssvenska) |
| donare | arbetare | Se kommentaren för 'dona' ovan. |
| eftis | fritids | Barnomsorg i skolan efter skoldagens slut. |
| egnahemshus | villa | Nästan direkt översättning från finskans "omakotitalo". Som i rikssvenska används en svag adjektivform (pluralform) även då man syftar på bara ett hus, i stället för det synbarligen mer korrekta "egethemshus". |
| farmare | jeans; även kombi, herrgårdsvagn | När jeansen först lanserades i Sverige användes även uttrycket "farmarkalsonger"; detta ord försvann dock tämligen omgående |
| fiffikus | lustigkurre | antagligen från det tyska ordet Pfiffikus |
| fillare | cykel | Slanguttryck använt i södra Finland. Kommer antagligen något förvrängt från velociped, över kortuttrycket "velo" |
| frontman | krigsveteran | det officiella ordet i Finland för en person som deltagit i fronttjänst (finska rintamamies) under 1940-talets krig. I Sverige har samma ord börjat användas för ung. 'centralfigur': medial talesman, huvudsångare i popband o.dyl. |
| fyllkaka | tårta (med fyllning) | finska täytekakku |
| få muntur (taltur) | få en syl i vädret, få ordet | finska saada suunvuoro (puheenvuoro) |
| glansbild | bokmärke | finska kiiltokuva |
| halare | overall | Även "överhalare", antagligen folketymologisk förvrängning av overall. På finska haalarit. |
| handeln | butiken | Mer ålderdomligt i rikssvenska |
| hassa | slösa | finska: hassata |
| hopa | ro baklänges (i akterns riktning) | Från fornsvenska "hopa", få hästen att backa (rygga). |
| hårdskiva | hårddisk | finska kiintolevy |
| håsa (kort å) | skynda, jäkta | |
| i's | ids, orkar, kan, vill | (Från fornsvenska idha/idhas)"i's du?" orkar/kan du?; "i's int" låt bli. Jfr finskans viitsiä = idas, orka, och älä viitsi = låt bli. |
| julgubben | jultomten | |
| kaveri | polare | finska kaveri |
| kiva - kivogare | trevligt - trevligare | finska kiva - kivempi |
| krapula | baksmälla | från latinets crapula |
| kännspak | karaktäristisk | |
| lavoar | tvättställ | franska lavoir (även i äldre rikssvenska) |
| länk | joggingrunda | finska lenkki |
| lunta | fuska | Från substantivet "lunta", bok, se efter i boken |
| lättrafikled | gång- och cykelbana | |
| maila | racket, (hockey)klubba | Finskans maila är en generisk term för slagträn, spelklubbor, racketar och liknande. Finlandssvenskan har lånat in ordet, eftersom svenskan saknar en allmänt tillämpbar benämning på alla spelredskap man håller i handen. |
| markera | räcka upp handen | Även på danska får skolbarnen lära sig att markere. |
| (hur) mångte | vilken i ordningen | "Hur mångte snapsen är det?". Vilken snaps i ordningen är det/Hur många snapsar har du tagit? |
| paff | papp | finska pahvi |
| parktant | kvinnlig lekledare i parker | finska puistotäti |
| ped; peda | cykel; cykla | I österbottniska dialekter. Från velociped |
| poro (korta å) | kaffesump | antagligen från finska likalydande |
| påta (kort å) | peta | |
| rar | försiktig | även en rikssvensk tolkning av ordet, men ses enbart i korsord och liknande |
| remont | renovering, sanering | av ryska remont |
| rosk | skräp | finska roska (från fornsvenskans rosk) |
| rådda | ställa till det, skräpa ned | råddigt = rörigt |
| semla | ljus vetebulle, småfranska, fralla | Sydtyska (österrikiska) semmel; finskans sämpylä verkar taget från den äldre svenska formen sembla |
| simstrand | badstrand | |
| skumvin | mousserande vin | finska kuohuviini (jfr tyskans Schaumwein) |
| skrapabulle | sladdbarn | den sista bullen, det sista hopskrapet av degen |
| skrinna | åka skridskor | sägs sällan i Sverige, kanske mest som "tjejslang" |
| skönskrinning | konståkning | |
| slattrig | slapp | (Jfr sladdrig) |
| småkusin | tremänning, syssling | möjligen finska pikkuserkku |
| stritta | stänka | |
| stöpsel | stickpropp | över ryska Штепсель, (stepsel') troligen från tyskan |
| svirvla | fiska med kastspö (d.v.s. svirvelspö) | |
| söndra | ha sönder | |
| ta sjukt | göra ont | Anses obildat. Vanligare är "ta ont", bägge icke accepterade finlandismer |
| tambur | hall (i bostad) | har nästan fallit ur bruk i Sverige (låter där kanske ålderdomligt/obildat/folkligt) |
| talko (-å) | saknar motsvarighet, se talko | finska talkoot |
| tidännan | dithän = dit | |
| trotta (kort å) | pilla in, tränga samman | |
| tupp | (ute)dass, toa | |
| täckas | töras (=tordas), ha mage att | Ungefär som i gammal rikssvenska |
| tränopickor | små utslag på fötter eller händer | finska pikku = liten. |
| verrare | träningsoverall | från finska verryttelypuku (verrarit) |
| vilsoped | cykel | förvrängning av velociped, ett ord som knappast används i rikssvenskan längre |
| villa | sommarstuga | I Österbotten; i södra Finland är ordet villa mer sällsynt och syftar oftast på ett stort och pompöst friliggande enfamiljshus. Ordet kommer från latinet via en betydelseglidning i mexikansk spanska |
| vinden | övervåningen | I Österbotten |
| voi, voi! | ack! o! | |
| ämbar | hink | från lågtyska (liksom "hink", f. ö.);anses i Sverige ålderdomligt eller dialektalt |
| ölkorg | ölback | |
| örfil | kanelbulle | från finska 'korvapuusti', ordet syftar på både slaget på örat samt kanelbullen. |